Sala Silverman

Härlig morgon i Sala med närmast perfekta förhållanden för en Halv Ironman. Långforsen låg spegelblank och väntade på oss triathleter. Jag hade anmält mig till tävlingsklassen för att slippa lite trängsel vid starten men jag hade ändå svårt inledningsvis. Jag vet inte riktigt vad det beror på, möjligen behöver jag värma upp bättre och starta med en högre puls. Det var kämpigt fram till den andra bojen men sedan hittade jag rytmen och min simtid kändes ändå helt ok när jag sprang upp till växlingsområdet. 



Cyklingen gick på en trevarvsbana och det var nästan vindstilla. Jag kom iväg riktigt bra och kände mig stark hela vägen. När jag kom in till den tredje varvningen möttes vi av en rad triathleter som körde sprinten och det blev ordentligt trångt den kommande milen. Det är en balansgång hur fort man ska våga cykla för att sedan ha kraft kvar på löpningen. Jag varvade in efter 2:32 på dom 90 km och i efterhand kände jag mig möjligen en aning passiv och hade nog kunnat trycka på lite till.

Sala Silverman erbjuder en riktigt fin bana på löpningen, min definitiva favorit under dom triathlon lopp som jag har genomfört. Även här handlar det om 3 varv på vardera 7 km som mestadels passeras i terrängen. Jag kände mig fortsatt mycket stark och såg att jag definitivt hade möjligheten att gå i mål på en tid under 5 timmar. Det var en bra motivator och drivkraft och jag tog dom två första varven med en kilometertid på 4:34. Med 5 km kvar började jag tröttna en aning och gav upp min måltid under 4:50 som succesivt mognat fram under loppet.

Efter en skön stund i målfållan där jag kände mig riktigt nöjd med tiden 4:52:29 var det dags för prisutdelning. Kanske vinner man något på utlottningen tänkte jag och blev mäkta förvånad när Gurten ropades upp som silvermedaljör i min åldersklass och fick kliva upp på prispallen. Tack IFK Sala för ett som vanligt utmärkt arrangemang med mycket känsla och kärlek!

Var försiktig & träna klokt!

Riddarfjärdssimningen

Riddfjärdssimningen har växt som alla andra lopp sedan jag simmade här för två år sedan. Arrangemanget var dock precis lika blekt som tidigare upplagor. Här finns verkligen en stor potential för arrangörerna att göra detta evenemang så mycket bättre med en unik tävling mitt i hjärtat av Stockholm. 

Efter lite palaver kom vi äntligen iväg på resan mot Rålambshovsparken. Ansvariga hade räknat fel på hur lång tid det skulle ta för simmarna på den längre banan att runda bojen halvvägs. Dessutom kunde inte startbåten ta sig ut ordentligt och linan som skulle hålla simmarna på plats var alldeles för kort. 

 

 

Var försiktig & träna klokt!

Elbasimningen

Elbasimningen i Västerås, Sveriges äldsta årligen återkommande simtävling som i söndags genomfördes för 97:e gången. Jag anmälde mig mest på kul för att få ett bra träningspass men ångrade mig lite när jag var på plats. Det kändes som hela Open Water eliten var samlad plus Gurten. Efter säkerhetsgenomgången tog en färja oss ut till ön Elba. Sträckan vi skulle simma på 2.600 meter gick tvärs över fjärden och det kändes faktiskt lite nervöst att simma så långt ut mitt i farleden.

 

Starten gick kl 16:00 och redan efter 100 meter låg jag sist. En kajak kom upp vid min sida och jag frågade om hon skulle samla upp kön vilket var fallet. Bra sa jag, då kan du hålla koll på mig. En bit ut på fjärden upplevde jag ordentlig sjö och hade lite svårt med orienteringen. Jag frågade efter en bra stund min bevakare om vi hade hunnit halvvägs? Kanske det och jag har ingen klocka...

 

En och annan kallsup fick jag utstå på min resa mot Lögarängsbadet. Jag hade läst reglementet att man måste runda sista bojen 200 meter från mål inom 60 minuter för att få fullfölja. Hemma i soffan såg jag inga som helst bekymmer med det men nu var känslan annorlunda och DNF vill man gärna undvika. När jag började närma mig rundningsmärket såg jag faktiskt att jag tagit in en hel del på ett par simmare och det gav mig ny kraft i min iver att undvika jumbo platsen.

 

Efter en stund insåg jag att det är för kort kvar för att hinna simma ikapp. Jag passerade mållinjen efter 58:58 och kom för första gången på sista plats men kände mig riktigt nöjd ändå. Trots mina 11 Vansbrosimningar kan jag säga att det här var så mycket tuffare.

 

Tack VSS för ett skönt avslappnat arrangemang, riktigt bra fika och snygg plakett som nu pryder min bokhylla. 

 

Var försiktig & träna klokt!