Göteborgsvarvet

Jag åkte ner till Göteborg med lite stukat självförtroende och en viss osäkerhet på min löpform. Efter fjolårets fina prestation hade jag förtjänat en plats i 2: startled så förutsättningarna var goda. När vi checkade ut från vårt trevliga hotell lördag förmiddag var det som att gå ut i en vägg. 27 graders värme redan på förmiddagen och en tryckande kvav hetta.

 

Startskottet gick 13:03 och efter bara 3 km kokade hela min kropp med en känsla av att det här blir en jobbig dag. Planen för dagen var att hålla en kilometertid på 4:30 och landa på Slottskogsvallen före 1 timme och 35 minuter. Jag inledde hyggligt även om jag låg lite efter redan vid 4 km. Efter Älvsborgsbron kom vi ut på Hisingen och möttes av en kraftig motvind som gjorde det än svårare att hålla en bra fart. Känslan och osäkerheten på min kapacitet förstärktes hela tiden och när vi rundade Poseidon på Avenyn var jag faktiskt riktigt uppgiven med negativa tankar. Det var dessutom otäckt att se alla dom löpare som bröt eller föll ihop utmed banan och det var fler än jag upplevt någon gång tidigare. 

 

På trötta ben nådde jag slutligen mållinjen och har sällan eller aldrig varit så varm och utmattad efter ett lopp och jag har trots allt genomfört en ansenlig mängd tävlingar. Nu blir det till att utvärdera min insats. Den tropiska hettan gjorde säkert sitt men min förmåga idag var långt ifrån där jag vill vara. Skärpning Gurten!

 

Var försiktig & träna klokt!

Trail Run

10MILA vid Gällöfsta, nästan på hemmaplan och platsen där Fanny och Tove döptes. Nu var jag tyvärr inte uttagen i denna anrika budkavle utan fick nöja mig med Haglöfs Night Trail Run. Speakern annonserade stolt att det var världspremiär för den här tävlingsformen. Jag har varit på några större orienteringstävlingar tidigare och imponerats av organisationen och infrastrukturen kring dessa lopp. Intresset är långt större än dom flesta av oss känner till. Vi tog oss enkelt ut till tävlingsområdet med bil. Någonstans där tappade arrangören greppet på vår lilla sidotävling till det stora racet 10MILA. Ingen, jag menar ingen visste var starten gick, förvirringen var total och jag fick nog fråga tio funktionärer innan jag hittade vart man kunde lämna in sina värdesaker.  

 

8 minuter före start hittade jag till slut startgärdet. Jag ställde mig bredvid Marcus Hellner. Nej, han är inte stor men han är lika grym på att springa som att åka skidor och vann enkelt den kortare distansen på 5 km, grattis.

 

Banan var uppmärkt med reflexer och pannlampan behövdes, speciellt på andra varvet. Ja, jag vet, jag hade den största. Löpningen över 10 km var riktigt krävande och det här gör jag alldeles för sällan. Snart är jag nog klar med Triahlon och återgår till multisport, orientering, paddling och vad naturen i övrigt kan erbjuda.

 

Jag har inga starka känslor för varumärket Haglöfs och det förstärktes definitivt inte efter detta lopp. Efter målgång serverades halvruttna bananer, vatten i vita plastmuggar och lite bullar på det. Inte ens en medalj eller pryl från arrangören. Om det nu var världspremiär, kom igen. Jag lägger tävlingen bakom mig som en i den långa raden av dom överdebiterade utan bestående minnen. 

 

Var försiktig & träna klokt!

Väsby Duathlon

Jag kände mig ordentligt stukad efter debuten på STC Duathlon 4 dagare tidigare. Löpformen är sådär just nu men i lördags gick även cyklingen trögt och jag har funderat en del på det några dagar. Väsby bjöd på ett bättre väder och en lite senare starttid, tack för det. Totalt var det närmare 100 st duathleter på startlinjen, kul och dessutom med en trivsam stämning. Inledningen gick på en två varvsbana där löpningen skulle vara 5 km. På min klocka noterade jag bara 4,2 km och det är ju svagt och märkligt att det inte går att placera en kon 1,25 km ut där vändpunkten låg. Nåväl, det kanske passade mig ganska bra idag och det är samma för alla. Det kändes redan från start betydligt bättre och jag snittade första delen på 4:08.



 

In i växlingsområdet och även det gick snabbare idag och ut på den 20 km långa cyklingen. Fram till vändpunkten gick det riktigt bra och jag förstod sedan varför. Det kan ibland vara svårt att känna vinden i ryggen men när den sedan kom rakt emot mig blev det till att jobba. Jag fick på tillbakavägen slita en del men växlade ändå in med ett godkänt rulltempo på knappt 33 km/h.



Den avslutande löpningen blev även den något kortare än dom utannonserade 2,5 km och jag lyckades på vägen mot mål passera 4-5 deltagare. Det var skönt och välbehövligt att få tillbaka en bättre känsla och en del självförtroende. Det är inte nu jag ska vara bäst, vi tar ett steg i taget.

Var försiktig & träna klokt!