Elbasimningen

Elbasimningen i Västerås, Sveriges äldsta årligen återkommande simtävling som i söndags genomfördes för 97:e gången. Jag anmälde mig mest på kul för att få ett bra träningspass men ångrade mig lite när jag var på plats. Det kändes som hela Open Water eliten var samlad plus Gurten. Efter säkerhetsgenomgången tog en färja oss ut till ön Elba. Sträckan vi skulle simma på 2.600 meter gick tvärs över fjärden och det kändes faktiskt lite nervöst att simma så långt ut mitt i farleden.

 

Starten gick kl 16:00 och redan efter 100 meter låg jag sist. En kajak kom upp vid min sida och jag frågade om hon skulle samla upp kön vilket var fallet. Bra sa jag, då kan du hålla koll på mig. En bit ut på fjärden upplevde jag ordentlig sjö och hade lite svårt med orienteringen. Jag frågade efter en bra stund min bevakare om vi hade hunnit halvvägs? Kanske det och jag har ingen klocka...

 

En och annan kallsup fick jag utstå på min resa mot Lögarängsbadet. Jag hade läst reglementet att man måste runda sista bojen 200 meter från mål inom 60 minuter för att få fullfölja. Hemma i soffan såg jag inga som helst bekymmer med det men nu var känslan annorlunda och DNF vill man gärna undvika. När jag började närma mig rundningsmärket såg jag faktiskt att jag tagit in en hel del på ett par simmare och det gav mig ny kraft i min iver att undvika jumbo platsen.

 

Efter en stund insåg jag att det är för kort kvar för att hinna simma ikapp. Jag passerade mållinjen efter 58:58 och kom för första gången på sista plats men kände mig riktigt nöjd ändå. Trots mina 11 Vansbrosimningar kan jag säga att det här var så mycket tuffare.

 

Tack VSS för ett skönt avslappnat arrangemang, riktigt bra fika och snygg plakett som nu pryder min bokhylla. 

 

Var försiktig & träna klokt!