Lidingöloppet

13 grader i luften och lite lerigt underlag, det var dom yttre förutsättningarna inför årets upplaga av Lidingöloppet. På vägen ut till Koltorps Gärde stannade jag till i Ropsten för att göra en snabbvisit hos Gainomax som delade ut dryck till alla löpare.

 

 

När startskotten gick 12:30 kände jag av det rekordstora startfältet. Det brukar vara rejält trångt första kilometerna men i år var det bitvis stökigt hela vägen fram till Grönsta Gärde. Jag hade en tydlig gameplan med en målsättning att springa under 2:25. Jag upplevde första 7 km mer kuperat än vanligt och jag misströstade lite på vägen ner till Kyrkviken. Jag passerade ändå Hustegaholm vid 10 km på tiden 46:26 vilket var helt ok. Fram till Fågelöudde kommer sedan banans flackaste parti och jag kunde hålla ett jämnt och fint tempo med en skön känsla i både kropp och knopp. På delen mellan 15-20 km försökte jag hålla igen lite då det avsnittet är knixigt och kuperat. Väl framme vid Grönstabacken låg jag aningen bättre än min plan.

Det är här loppet börjar på riktigt, när man har passerat vätskekontrollen vid 20 km och får börja avslutningen med en första rejäl stigning. Abborbacken ligger knappt 5 km bort och en del mindre backar på vägen dit som gör att man får bekänna färg ordentligt. Min känsla var fortsatt bra och jag höll ett tempo under 5 minuter per kilometer. Väl framme i den berömda backen möts man av en kraftfull och helt underbar kör som sprider värme och energi, tack för det. Den jobbigaste delen är den asfaltssnutt precis innan banans högsta punkt. Man tappar alltid en del tempo på den backen så nu gäller det att höja tempot igen innan man når Karins Backe vid golfbanan. På slutet hör man mindre av "håll höger" och jag får istället springa om en hel del trötta löpare. Jag ser på klockan att min måltid ligger klart inom räckhåll och håller tempot fortsatt bra. Sista biten är lätt nerför och jag sträcker ut och passerar mållinjen efter 2:24:22 med en del krafter kvar. Härlig målgång på mitt 11:e raka Lidingölopp efter 30 mycket väldisponerade kilometer.

 

Kenyanen Lewis Korir vann för andra året i rad med tiden 1:35:26. När man ser löpsteget förstår man att han kan springa med den enorma kilometertiden 3:10. 

 

 

Snabbanalys av loppet direkt efter målgång tillsammans med Micke som sprang på ett nytt fint personbästa.



 

Fuck Cancer, jag sprang Lidingöloppet med det här grymma armbandet som jag vunnit av Jeanette. Nu har jag blivit stödmedlem i föreningen Ung Cancer och skickar stafettpinnen vidare. Vill du ha en lite lagom svettig gåva med bästa budskapet behöver du bara gilla det här inlägget för att delta i utlottningen.

,

 

Var försiktig & träna klokt!

Aborrbacken

 

Nästa helg är det återigen dags för Lidingöloppet och inledningen på min 11:e Klassiker. Jag kände idag på dom 10 sista kilometerna tillsammans med Per-Jan. Den mytomspunna Aborrbacken tornar upp sig som en jätte efter knappt 25 kilometers löpning men hur är den egentligen? Den frågan sökte vi svar på idag men det är inte riktigt jämförbart då vi hoppat över dom första 20 km. Backen är 550 meter lång och har två brantare partier. Mitt råd är att ta det lugnt uppför, man förlorar inte jättemycket på att gå raskt och undviker därmed en eventuell syreskuld med tillhörande mjölksyra. Den tid du möjligen förlorar tar man igen när man har passerat banans högsta punkt och det är trots allt

5 km kvar till mål så hushåll med krafterna.

 

Min plan är att dela upp banan med några tydliga checkpoints. Jag står i startled 1C och tempot brukar bli ganska högt dom första kilometerna. Det gäller att hitta den fart som känns bekväm och en kilometertid på ungefär 4:40. När man kommer ner till Kyrkviken är det vanligtvis mycket publik vilket alltid underlättar. Jag vill gärna springa första milen på 46 minuter. Därefter väntar den bästa delen på banan med flack löpning på skönt underlag i skogen och här ska jag försöka höja tempot lite innan man når den kuperade och knixiga delen borta vid Bosön. Min nästa checkpoint blir efter 20 km och här vill jag ha en tid på 1:35.

 

Det är nu loppet börjar på allvar och inleds med Grönstabacken direkt efter vätskekontrollen. Därefter är det några kilometer kuperad terräng och mental uppladdning inför avslutningen. 25 km passeras i samband med Aborrbacken och här behöver jag en tid på ungefär 2 timmar. Avslutningen är riktigt jobbig och Karins backe efter 28 km brukar jag uppleva som banans jobbigaste. Efter det gäller det att bita ihop och mitt mål är att springa på 2:25.

 

Lycka till nu alla som ska springa, "Run Happy".



Banans högsta punkt väntar när man har besegrat Aborrbacken.

 

Gainomax bjuder på en bra karta tillsammans med lite ytterligare goda råd; http://gainomax.com/lopning-karta/.

Om du är supporter tycker jag att dom bästa åskådarplatserna är utmed Kyrkviken, Grönstabacken och så målgången vid Grönsta Gärde såklart.

 

Karins backe med 2 km kvar till mål är en ofta bortglömd utmaning.

 

Den här helgen har jag utbildat mig till löpcoach genom Personal Training School och Running Sweden. Verkligen kul att träffa så många positiva människor och löpare samtidigt. Det känns bra med lite fokus på teknik och jag har en del att lära inom det här området. Running Sweden har helt rätt attityd till träning, löpning och sättet att vara coach. Jag ser verkligen fram emot att börja jobba med dom under hösten.  

 

 

Tidigare under veckan har jag haft riktigt flyt och vunnit två helt grymma priser.

På Fastrun vann jag ett par nya skor från Saucony, precis vad jag behöver.

 

Jeanette har dessutom haft en föredömlig utlottning där jag hade turen att vinna ett armband med texten "Fuck Cancer" till stöd för Ungcancer. Det här kommer jag att bära med stolthet under Lidingöloppet för att sedan göra en ny utlottning och skicka stafettpinnen vidare. Innan dess kommer jag givetvis bli stödmedlem i föreningen. Dom har bl.a till uppgift att skapa mötesplatser för unga vuxna cancerdrabbade och anhöriga att få träffa andra i liknande situationer, både på Internet och i det verkliga livet.



Var försiktig och träna klokt!

Löparfokus

Det är mycket fokus på löpning just nu. Sicklaloppet förra helgen, Stockholm Halvmarathon igår och Lidingöloppet om två veckor. Dessutom var det i torsdags premiär för Fastrun där man springer ett testlopp på 5 km tillsammans med andra duktiga atleter ute på Gärdet. Riktigt bra arrangerat Erika, räkna med mig framöver och häng på du också. Nästa helg väntar en utbildning med Running Sweden.



 

Jag hade egentligen inga planer på att springa Stockhom Halvmarathon för femte gången men fick sent möjligheten att starta. Micke var nog lite mer laddad innan start och är dessutom i jättefin löpform.  

 

 

Det var rejält trångt vid starten trots att vi stod i första startgrupp. Det lutar svagt uppför i början men vi drog iväg i ett högt tempo, lite för snabbt för att passa mig men det blir nästan alltid rusning i starten. Jag känner såklart till att kilometertiden ska ligga på 4:16 i snitt för att klara tiden 1:30. Jag trodde inte riktigt på det själv den här gången då det varit en slitsam vecka men jag ville ändå göra ett ärligt försök och då måste man vara med från början. Öppningen på dom 5 första km var lovande med tiden 20:42 vilket är riktigt bra. 

 

Efter 8 km började den snabba starten kännas i benen och jag hade en svag del på banan fram till 12 km. I efterhand kan man enkelt konstatera att det var här jag tappade möjligheten att gå under 1:30. 

 

När jag passerat Slottet och vidare ut på Söder Mälarstrand fick jag förnyade krafter på den lättlöpta delen av banan och låg åter på en kilometertid under 4:15. Det behöver man för banans jobbigaste del vid Tantolunden återstod liksom backen vid St Paulsgatan. Jag kände mig stark dom sista 5 km och det var absolut inte här jag tappade en toppnotering. På upploppet kände jag mig ändå nöjd när jag passerade mållinjen på 1:30:52. Det här blev en oväntat härlig eftermiddag i strålande sol och trots allt ett bra besked inför Lidingöloppet.



 

Hässelby dominerade stort i årets upplaga med segrar i såväl dam- som herrklassen genom Isabellah Andersson och Haben Idris. Jag blir mest förundrad över det faktum att 16.689 löpare hade anmält sig men bara 12.544 kom till Norrbro? Vad hände med dom 25% löpare som betalat anmälningsavgiften men aldrig kom till start? Är det möjligen ett ytterligare tecken på den hysteri som råder och att du redan nu kan anmäla dig till nästa års lopp för att försäkra dig om en plats om du möjligen känner dig förberedd och i god form. Just nu är det enkelt att vara arrangör. 

Det är alltid kul och uppskattad med en liten hejarklack när man tävlar, här laddar delar av min upp inför loppet. Stort tack även till Puma som sponsrade mig med startplatsen.

 

Nej, jag har inte bara sprungit den här veckan. Idag deltog jag på en workshop arrangerad av SATS tillsammans med en del cykelkollegor.
"Add a new dimension" där vi diskuterade klassupplägg, erfarenheter och vad våra kunder efterlyser framöver.

 

Det har varit en turbulent vecka på min arbetsplats Brandon. Förändringar är iofs ofta bra och välbehövliga men det är synd när man inte kan påverka och bestämma själv. Indianernas gamla ordspråk passar nu bra "Om du rider på en död häst, kliv av".

 

Var försiktig och träna klokt!



Sicklaloppet

 

Sweet dreams Gurten!

 

 

Självseedningen på Sicklaloppet fungerade utmärkt och jag valde en mer realistiskt startfålla om än optimistisk på 35-40 minuter. Vi var knappt 1200 löpare som sprang längs med flera av Nackas sjöar och genom bostadsområden som Järla Sjö, Ekudden, Sickla Strand och Hammarby Sjöstad. Underlaget var mestadels asfalt blandat med lite grus på den jobbiga sträckan vid Sicklasjön.



Jag kom iväg riktig bra, kanske lite väl fort då jag öppnade dom första 4 km på 15:35. Efter det tröttnade jag en del och tappade mycket tid mellan 6 och 8,5 km. Jag är absolut inte i toppform och saknar några riktigt bra snabbjobb och intervallpass. Vid målgången på Marcusplatsen noterades jag med tiden 41:31 vilket jag för dagen ändå kände mig hyggligt nöjd med. Nu är det knappt tre veckor kvar till Lidingöloppet och lite tid att försöka slipa på snabbhet och löpform. Nästa helg springer jag eventuellt även Stockholm Halvmarathon.

 

Skitbra priser på Sicklaloppet!

Jag tvingas konstatera att även 2012 blev ett svagt golfår. Jag spelade i fredags årets tredje och avslutande runda på anrika Saltsjöbadens GK. Dessförinnan har det blivit ett varv på Viksjö och Kungsängen före semestern. Verkligen synd då golf är kul men tiden räcker helt enkelt inte till, kanske nästa år...

Under helgen har jag även hunnit besöka skogarna på Järvafältet. Vi hittade en hel del svamp som kom väl till användning vid kvällens middag. Det är sällan man träffar på en huggorm på det här sättet. Kräldjur tillhör inte mina favoriter så någon närbild blev det aldrig men det var en ståtlig svart rackare med tydligt sicksack mönster.



 

Den kommande veckan ser ut att bli riktigt händelserik på alla plan, spännande!

Var försiktig & träna klokt!

September

Vad hände, redan september och är hösten här? Det är frågan efter en innehållsrik sommar och Triathlonsäsong som närmar sig slutet. Snart inget mera open water, Swimrun, cykelpass med Hofvet och andra roliga mötesplatser utomhus. Nu får vi i stället börja nöta kakel, snurra spinning och gnugga på löpband.

 

Nja, inte riktigt ännu. Först ska jag ladda för Lidingöloppet och mot alla odds inleda mitt elfte varv på en Svensk Klassiker. Tack igen till Gainomax som gett mig fortsatt stöd mot nya mål!

 

Därefter har vi den riktiga säsongsavslutningen då jag åker till Barcelona i början på oktober för en Triathlon på olympisk distans.



 

Igår tittade jag på 29:e upplagan av Tjejmilen med knappt 26.000 damer på startlinjen. Norskan Karoline Bjerkeli Grövdal vann på nytt banrekord före Isabellah Andersson. Jag gick banan motsols och fick se ett imponerande skådespel av alla duktiga tjejer. Jag var dock mäkta förvånad över det dåliga publikstödet som bara infann sig i målområdet. Lite duggregn borde inte skrämt bort alla äkta män och andra anhöriga.  

 

 

Tidigt imorgon går starten i Sandhamn på den galna men underbara tävlingen Ö till Ö. Ett av världens tuffaste endagarslopp som får ett starkare startfält för varje år. Nu går det även att spela på Betsafe och jag satte en slant i mixedklassen på syskonparet Åström som jag tror kommer dominera.

 

Jag deltog själv 2009 och 2010 och har aldrig frusit så mycket i hela mitt liv. Tänk dig att hoppa i ett tolvgradigt vatten för att simma 500 meter när du hackar tänder redan innan du dyker. Jag kan garantera en sagolik känsla när man till slut kommer fram till Utö Värdshus efter en dag när man fått uppleva så mycket i en fantastiskt skärgårdsmiljö. Lycka till nu alla deltagare! 

 

 

I veckan fick jag mitt efterlängtade diplom. Gurten fick nr 226 och jag känner mig stolt.

 

 

September är en skön månad med mycket syre i luften. Ut i skogen och njut av naturen och allt den har att erbjuda.

 

Var försiktig & träna klokt!