Göteborgsvarvet

Jag åkte ner till Göteborg med lite stukat självförtroende och en viss osäkerhet på min löpform. Efter fjolårets fina prestation hade jag förtjänat en plats i 2: startled så förutsättningarna var goda. När vi checkade ut från vårt trevliga hotell lördag förmiddag var det som att gå ut i en vägg. 27 graders värme redan på förmiddagen och en tryckande kvav hetta.

 

Startskottet gick 13:03 och efter bara 3 km kokade hela min kropp med en känsla av att det här blir en jobbig dag. Planen för dagen var att hålla en kilometertid på 4:30 och landa på Slottskogsvallen före 1 timme och 35 minuter. Jag inledde hyggligt även om jag låg lite efter redan vid 4 km. Efter Älvsborgsbron kom vi ut på Hisingen och möttes av en kraftig motvind som gjorde det än svårare att hålla en bra fart. Känslan och osäkerheten på min kapacitet förstärktes hela tiden och när vi rundade Poseidon på Avenyn var jag faktiskt riktigt uppgiven med negativa tankar. Det var dessutom otäckt att se alla dom löpare som bröt eller föll ihop utmed banan och det var fler än jag upplevt någon gång tidigare. 

 

På trötta ben nådde jag slutligen mållinjen och har sällan eller aldrig varit så varm och utmattad efter ett lopp och jag har trots allt genomfört en ansenlig mängd tävlingar. Nu blir det till att utvärdera min insats. Den tropiska hettan gjorde säkert sitt men min förmåga idag var långt ifrån där jag vill vara. Skärpning Gurten!

 

Var försiktig & träna klokt!

Trail Run

10MILA vid Gällöfsta, nästan på hemmaplan och platsen där Fanny och Tove döptes. Nu var jag tyvärr inte uttagen i denna anrika budkavle utan fick nöja mig med Haglöfs Night Trail Run. Speakern annonserade stolt att det var världspremiär för den här tävlingsformen. Jag har varit på några större orienteringstävlingar tidigare och imponerats av organisationen och infrastrukturen kring dessa lopp. Intresset är långt större än dom flesta av oss känner till. Vi tog oss enkelt ut till tävlingsområdet med bil. Någonstans där tappade arrangören greppet på vår lilla sidotävling till det stora racet 10MILA. Ingen, jag menar ingen visste var starten gick, förvirringen var total och jag fick nog fråga tio funktionärer innan jag hittade vart man kunde lämna in sina värdesaker.  

 

8 minuter före start hittade jag till slut startgärdet. Jag ställde mig bredvid Marcus Hellner. Nej, han är inte stor men han är lika grym på att springa som att åka skidor och vann enkelt den kortare distansen på 5 km, grattis.

 

Banan var uppmärkt med reflexer och pannlampan behövdes, speciellt på andra varvet. Ja, jag vet, jag hade den största. Löpningen över 10 km var riktigt krävande och det här gör jag alldeles för sällan. Snart är jag nog klar med Triahlon och återgår till multisport, orientering, paddling och vad naturen i övrigt kan erbjuda.

 

Jag har inga starka känslor för varumärket Haglöfs och det förstärktes definitivt inte efter detta lopp. Efter målgång serverades halvruttna bananer, vatten i vita plastmuggar och lite bullar på det. Inte ens en medalj eller pryl från arrangören. Om det nu var världspremiär, kom igen. Jag lägger tävlingen bakom mig som en i den långa raden av dom överdebiterade utan bestående minnen. 

 

Var försiktig & träna klokt!

Väsby Duathlon

Jag kände mig ordentligt stukad efter debuten på STC Duathlon 4 dagare tidigare. Löpformen är sådär just nu men i lördags gick även cyklingen trögt och jag har funderat en del på det några dagar. Väsby bjöd på ett bättre väder och en lite senare starttid, tack för det. Totalt var det närmare 100 st duathleter på startlinjen, kul och dessutom med en trivsam stämning. Inledningen gick på en två varvsbana där löpningen skulle vara 5 km. På min klocka noterade jag bara 4,2 km och det är ju svagt och märkligt att det inte går att placera en kon 1,25 km ut där vändpunkten låg. Nåväl, det kanske passade mig ganska bra idag och det är samma för alla. Det kändes redan från start betydligt bättre och jag snittade första delen på 4:08.



 

In i växlingsområdet och även det gick snabbare idag och ut på den 20 km långa cyklingen. Fram till vändpunkten gick det riktigt bra och jag förstod sedan varför. Det kan ibland vara svårt att känna vinden i ryggen men när den sedan kom rakt emot mig blev det till att jobba. Jag fick på tillbakavägen slita en del men växlade ändå in med ett godkänt rulltempo på knappt 33 km/h.



Den avslutande löpningen blev även den något kortare än dom utannonserade 2,5 km och jag lyckades på vägen mot mål passera 4-5 deltagare. Det var skönt och välbehövligt att få tillbaka en bättre känsla och en del självförtroende. Det är inte nu jag ska vara bäst, vi tar ett steg i taget.

Var försiktig & träna klokt!

Sala Silver Duathlon

Tillbaka i Sala för årsdebuten i Duathlon. I Järfälla regnade det när jag åkte hemifrån på morgonen och i Enköping började det snöa. Jag blev inte så jätteinspirerad när jag checkade in cykeln i växlingssområdet på den snöbeklädda ängen vid Lärkans Sportfält.

 

 

 

Vi inledde med 5 km löpning i snöslasket som gick fint och jag varvade in efter 20.50. Den vanliga cykelsträckan med 20 km på racer var utbytt mot 15 km mtb. Det blev en riktig utmaning på en stenhård 3 varvsbana. Efter drygt halva sträckan frös växlarna och jag hade bara två att köra på resten av banan. Dessutom var fötterna minst lika kalla. Efter vad som kändes som en evighet kunde jag äntligen växla ut på den avslutande löpningen på 2,5 km.

 

Direkt efter målgången kände jag mig hyggligt nöjd, speciellt med löpningen. Kul att tävla i Sala, engagerade funktionärer och bra arrangemang precis som vanligt.

 

Var försiktig & träna klokt!

Summering

8 härliga dagar på Mallorca går rasade fort. Imorgon är det åter dags att åka hem till verkligheten som jag nu har flytt ifrån. Spårvägens simmare fortsätter att imponera med sin positiva attityd och glada humör trots långa och slitsamma pass. Igår fick jag hjälp av hotellets servitör med att bjuda min hemliga kompis på en praktfull dessert tillsammans med ett vykort där jag skrev följande;

 

Att segra är som att basta, ju högre upp man vill komma desto mer svettas man. Fritt översatt, inget svett, inga segrar eller topp placeringar i vare sig bastun eller på prispallen.

 

Jag har också haft en bra träningsvecka. 373 km cykel, 52 km löpning och 4 km simning. Egentligen hade jag nog tänkt mig lite mera cykel på dom fina vägarna men det är tufft och ensamt att oavbrutet dra själv. Speciellt när det har blåst västliga vindar nästan varje dag. Nåväl, jag känner mig riktigt nöjd och har dessutom hunnit läsa ut två grymt bra böcker.

  

 

 

 



 

 

 Var försiktig & träna klokt!

Löpskolning

Simmarna fortsätter att imponera, dom har nu avverkat sju simpass och attityden är fortsatt positiv. Före kvällspasset fick vi en timme tillsammans med löpning på schemat. Vi gick igenom lite grundläggande löpteknik och vad vi skulle fokusera på under träningen. Därefter hade vi en ordentlig löpskolning vilket de flesta av oss skulle göra lite oftare. Gärna 1 gång/veckan som en förstärkt uppvärmning i samband med vår ordinarie träning. Vi avlutade sedan med en drygt 4 km lång bana, mestadels utmed havet med en storslagen vy. Flera av simmarna hade riktigt bra steg och dom flesta kunde hålla ett tempo på 5:10 eller bättre. Snyggt jobbat Spårvägen!

 

 

Under förmiddagen gav jag mig iväg på en cykeltur i den tuffa vinden. Jag borde ha lämnat mina SRAM60 hemma och lagt på dom vanliga hjulen. Helt galna kastvindar från sidan tar tag i cykeln och det är inte helt bekvämt. Jag passerade i alla fall Cap de Ses Salines, Mallorcas sydligaste spets med en mäktig utsikt. Jag spanade dessutom in ett grymt fik på vägen som jag sannolikt besöker under morgondagen.

 

 

Jag blev idag uppvaktad av min hemliga kompis med en liten blomma. Dessutom har jag två kvällar i rad blivit bjuden på kaffe efter maten. Kan det vara han...?

Var försiktig & träna klokt!

Långfredag

Jag hade planerat för en längre cykling och gick upp tidigt då jag skulle möta upp Håkan, Allen och CK Bure i Arenal kl 10:00. Sträckan dit är 50 km och jag kom inte iväg förrän tio över åtta men trodde det var ganska lugnt. Jag fick starta med vindjackan på då det var ganska kallt och blåste en del. Efter 5 km vände jag rakt västerut och möttes av en fruktansvärd motvind. Den höll i sig i stort sett hela vägen och jag fick slita hårt och utan draghjälp. Efter 25 km var jag nära att vända och vet egentligen inte vad som driver mig vidare. Dessutom har jag vetskapen att jag ska köra vidare med kompetenta cyklister och behöver krafter kvar för resten av dagen. Till slut nådde jag mitt delmål och fick ett kärt återseende och blev bara 10 minuter sen. Bure hade vilodag idag så klungan blev liten med bara sex cyklister.

 

Vilken oerhörd skillnad det är att få ligga i klunga och ligga på rulle. Jag behövde återhämta mig lite och undvek till en början att lägga mig i spets. Jag vet också sedan tidigare att med Håkan och Allen på startlinjen ordnar det sig ändå, grymma cyklister som alltid håller bra fart.

 

Efter några mil avvek killarna från Bure och vi drog vidare men nu österut och med vinden i ryggen. Vi passerade några bekanta byar innan vi fick en mycket välförtjänt fika i Campos. Därefter tog jag mig hem på egen hand till Colonia de Sant Jordi och fick trots allt en fin tur på 120 km.



 

Var försiktig & träna klokt!